Livet utan hund..

Ibland kännd det som om saknaden efter en hund/Aragorn är oliderlig, och idag är en sån dag.

Kallt, men det känns som om det var en evighet sedan solen sken så stark.

Saknar hundpromenaderna med lek å bus. Känns nästan meningslöst att gå utan hund. Jag finner ingen glädje i det.

Avundas varenda människa jag möter som har hund !

Saknar den dagliga pälsvården, som många tror att Dobermann inte behöver ha. Dom må ha kort päls men skall ha daglig borstning.

Aragorn brukade stå som ett ljus å bara njuta av det.

Jag saknar myskvällarna i soffan... fast man hade 50 kg i knä.

Jag har alltid tillåtit min hund att få ligga i soffan eftersom det är så viktigt att ha den mystiden med dom.

Visst kan man ha den på golvet också men det är betydligt skönare både för dig å hunden i soffan. Ja, det blir lite hårigt men det får man ta. Jag hade alltid några överkast som jag varvade med för att skydda sofftyget.

Inte för att det hjälpte så mycket när han ätit eller druckit vatten, för han var expert på att lyfta på överkastet och torka käften direkt på soffan. Alltid.

Har gått 3 och en halv månad utan honom nu.

Börjar bli rädd för att glömma känslan av hans päls under mina händer. Rädd för att det betyder att jag älskar/saknar han mindre ?

Hans ljus brinner varje kväll. Han är det sista jag tänker på innan jag somnar å det första jag tänker på när jag vaknar.

Idag skurade jag badrumsväggarna när jag kom från jobbet. Brukar göra det lagom till varje jul.

Imorgon åker jag hem över helgen. Både mamma å pappa jobbar så jag kommer att vara hos Brorsan och Johanna å vara så mycket som möjligt m Albin. Känner att jag längtar efter han.. ja, allihopa naturligtvis. Har lite hemlängtan nu.

 Dagens kram går till en Speciell Björn m de vackraste blå ögon jag någonsin sett